Fisket i Österbotten
Fiskerinäringen i Österbotten är stor i nationellt perspektiv. Ungefär en tredjedel av landets yrkesfiskare finns här, och dessa fiskar ca. hälften av sikfångsterna i havsområdet och en fjärdedel av strömmingsfångsterna. Antalet yrkesfiskare har minskat kraftigt de senaste åren och fiskarnas medelålder är hög, Nyetableringen av unga fiskare är svag, vilket medför att antalet yrkesfiskare ytterligare kommer att minska. Vårt fiske är i huvudsak ett kust- och skärgårdsfiske med fiskebåtar under 12 meter. Fisket bedrivs i närheten till fiskehamnen eller hemmahamnen. Vi har fortfarande kvar ett fåtal havsgående lax- och torskfiskebåtar som fiskar på Östersjön, en spillra av det som fanns för 20 år sedan. Strömmingsfiskeflottan är liten, men samtidigt modern och effektiv. I strömmingsfiskeflottan finns ett par av de största och modernaste trålarna i Finland, och Finlands strömmingsfiske är idag koncentrerat till Bottenhavet med Kaskö som den viktigaste lossningshamnen.
De ekonomiskt viktigaste fiskarterna i yrkesfisket är strömming och vassbuk, sik, abborre och lax. Även lake, gädda, nors och torsk (lossas utomlands) har betydelse för yrkesfisket. Strömmingen (och vassbuk) fiskas i huvudsak med trål (pelagiska trålar), men lokalt även med ryssja. Sik fiskas med nät och med ryssjor/fällor. Fällefisket är ett fiskesätt som kännetecknar denna region. Abborre fiskas med nät. Lax fiskas med samma fällor som man fiskar sik. Laxfisket med nät ute till havs upphör om drygt ett år som en följd av skyddet av tumlarna i Östersjön.
Fisken landas i ett tjugotal olika fiskehamnar längs den österbottniska kusten. Fiskfångsterna omhändertas av ett trettiotal grossister och/eller förädlingsföretag. Ytterligare ett 30-tal minutförsäljningsaffärer kompletterar försäljningssidan. I anslutning till fisket fungerar ett halvt dussin fiskeredskapsindustrier. Båtvarven, ett tiotal, ligger jämnt spridda längs kusten.
Man kan generellt säga att kust- och skärgårdsfisket bedrivs med fiskeredskap som är stående eller förankrade, dvs. passiva fiskemetoder. Av denna orsak kan det till största delen även beskrivas som hållbart, såväl miljömässigt (energisnålt) som med tanke på fiskbestånden. Fisket är säsongbetonat och kustområdet är isbelagd ca 4-5 månader av året, så även naturen sätter sina begränsningar för fiskeaktiviteten. Jämfört med andra delar av Finland och i Bottniska viken är vinterfiske från isen ännu betydelsefullt i Österbotten. Detta säkrar en året om sysselsättning inom fisket för en del fiskare. Ytterligare är våra kustvatten grunda och steniga, och skador på fiskeredskapen är vanliga.
De senaste åren har fiskerinäringen genomgått relativt stora förändringar. Yrkesfisket har haft problem med hårda fiskeregleringar speciellt gällande laxfisket längs kusten och med den negativa inverkan på fisket de kraftigt växande sälbestånden medfört. Vidare har fiskfångsterna varierat stort på grund av onaturliga fluktuationer i fiskbestånden beroende på miljöförändringar typ försurning på fortplantningsområdena och ökande svårigheter att fiska på grund av eutrofiering. Lönsamheten i fisket har sjunkit. En följdverkan av sjunkande lönsamhet i yrkesfisket har lett till stor försiktighet i investeringar, vilket gjort att fiskarna inte vågat beställa nya båtar och fiskeredskap. Fiskerifonden ger inte heller möjlighet att stöda anskaffning av nya båtar i kustfisket, trots att det finländska kustfisket inte har någon överkapacitet i likhet med det europeiska havsfisket.
Förädling av fisk är den traditionella metoden att förbättra lönsamheten inom näringen. Nya företag har startat med fiskförädling, och antalet nya produkter har ökat betydligt. Volymmässigt har fiskförädlingen ökat mycket i denna region de senaste 10-15 åren jämfört med många andra regioner i Finland . Mervärdet av fisken har ökat genom förädlingen, och detta har varit viktigt med tanke på sysselsättningen inom näringen. Fisketurismen och upplevelseturismen kommer att öka och lämna efter sig pengar på lokal nivå hos fiskare och andra företagare (mat, logi och transport). Det är dock endast ett mindre antal fiskare som har förutsättningar att få tilläggsinkomster av fisketurismen. Yrkesfisket är dock beroende av att verksamheten breddas med andra inkomstkällor förutom fisket för att det skall ha en framtid.
Nyckeltal för fisket i Österbotten 2005
Antal registrerade yrkesmässigt fiskande enligt kategori (källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet)
- Kategori 1 160
- Kategori 2 24
- Kategori 3 464
Antal registrerade fiskebåtar enligt kategori (källa: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet)
- Småskaligt kustfiske 874
- Pelagiska trålare 18
- Bottentrålare -
- Båtar med passiva redskap 5
Fiskfångster för vissa fiskarter (källa: Österbottens TE -central)
- Strömming 31 041 928 kg
- Vassbuk 1 334 460 "
- Sik 311 882 "
- Abborre 166 956 "
- Lax kustfiske 50 963 "
- Lax havsfiske 34 499 "
- Gädda 44 382 "
- Lake 9 623 "
- Nors 87 461 "
- Torsk (Östersjön) 48 708 "
etc.