Testodling av gös 2022

Gösen är en bra matfisk som blir allt viktigare för det kommersiella fisket längs Österbottens kust. Lämpliga lekområden för gös är dock begränsade, och det finns en stor efterfrågan på gösyngel för utplantering i dessa kustområden. Tillsvidare kommer ynglen som planteras ut från Insjöfinland, men eftersom det finns genetiska skillnader mellan olika gösbestånd, finns en strävan att kunna börja plantera ut gös av egen havslekande stam i havet för att bevara dessa stammar.

Österbottens Fiskarförbund genomförde därför projektet Testodling av gös sommaren 2022, med följande målsättningar:

  • Ta reda på hur vi kan odla upp gösyngel av havslekande stam, allt från att få moderfisk att leka i sumpar och kläckning av rom till försträckning av yngel som kan planteras ut i slutet av sommaren
  • På lång sikt att kunna använda yngel från egna havslekande gösbestånd vid utplanteringar i Österbottens kustområde
  • Stärka naturliga gösbeståndet vid mynningen av Kyro älv
  • Upprätthålla fångstbara gösbestånd längs kusten

Fiskodlingen med kläckningsanläggning byggdes upp som en recirkulationsodling i Gropen vid Stormossens avfallshanteringscentral i Korsholm.

Under projektet sumpades moderfisk i Malax och Maxmo i samarbete med fiskare i respektive område, och då leken lyckades i Malax transporterades rom på risvasar därifrån till Stormossen för att kläckas. Ynglen kläcktes under cirka en veckas tid och matades i början endast med levande djurplankton (Artemia). Senare övergick vi till matning med fiskfoder som doserades med matningsautomater. Bassängerna rengjordes dagligen, och för att rena odlingsvattnet använde vi biofilter, sandfilter och UV-filter. Vattnet luftades dessutom med torn av bioblock. Sommaren var fylld av utmaningar, varav det största problemet var kannibalism i odlingens senare skede – gösyngel är mycket bra på att äta upp varandra. Trots problemen blev slutresultatet ändå cirka 5841 utplanterade gösyngel i Malax i början av augusti.

Här kan du ladda ner slutrapporten.

 

Projektets finansiärer var Europeiska Havs- och Fiskerifonden via Kustaktionsgruppen i Österbotten och Egentliga Finlands NTM-central. Stormossen bidrog med utrymmen, tillgång på vatten och el, samt hjälp med odlingen vid behov.